"Unbreak my heeeeaaaaart!..."

Hej hej på er! (who am I kidding, hej på dig borde jag skriva)
Haha patetisk.. I alla fall :D Nardos här!
 Har värsta deep pain i mitt hjärta just nu. Jag antar att smärtan
är större än den borde på grund av att jag lyssnar på lugna
kärlekslåtar med as bra beat så att man måste dansa med
armarna. Ibland undrar jag vad folk tänker när dom ser mig
gå-dansa omkring i skolan med en helt lost minn och är helt
inne i musiken... jaa, I guess that will always be a mysterium.
 
Jaaa ifall ni undrade så finns det många anledningar till min pain.
Först och främst är det för att jag såg American history x med 
klassen idag. Jag har sett den förut, och jag älskar den precis
lika mycket. De snackar inte bara om ett problem som fortfarande
finns i världen (inte lika grovt som då, men ändå) och alla spelar
väldigt bra. Och de två Edward-arna... (skådespelarna)
sweet mother of god...
Nu, anledningen till smärtan är för att ena Edward-en (Edward furlong)
har släppt taget av sig själv helt och hållet! Han hade släppt taget
helt och hållet flera år sen, men det är när jag ser honom act-a som
det verkligen gör mig ledsen. Han hade så mycket potential! Med sitt
slighly femenina utseende och formbara hår och fina käkben och haka.
Jaa, hans närborrar är lite all over the place och han passade inte med
för långt hår, men det var okej!
Sen så blev han all cray cray och drack en massa och tog massa
droger och blev värsta man slut-en. Känner mig väldigt besviken bara.
Fo shizzle...my frizzles
 
Jaaa, det var en anledning. Jag blir lite sentimental när jag kollar på
en bra film eller läser en bra bok. Jaaarååå, ha de bra!
 


Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0